ja. alla här på resorten lider av konstaterad it-stress. det trådlösa internetet är ungefär som ett modem. slår av. kopplar ner. utan förvarning. ungefär tre ggr i minuten. och att ladda upp bilder är bara att glömma. än så länge.
myrorna trivs på min rumskompis tandkrämstub och sängarna är i hårdaste laget. ungefär som en betongklump. fast jag klagar inte. jag sover nästan var som helst. och hur som helst.
men förmodligen ska vi flytta. fick vi veta. hoppas bara att routern är trevligare där.
än så länge är dagarna lite långa. förmodligen för att man inte kommit igång med produktionen. eller för att man är lite jetlaggad.
men idag kom det första jobbiga vädret. åska. regn. blixtar. men jag klagar inte. än. förmodligen skulle jag bli lite grinig om jag fick vatten i nya datorn.
fick just rapport via facebook att undertecknad fick en helsida i norran idag. göra reklam för programmet. bara en sån sak. men det löns inte att googla. dylika artiklar läggs nämligen inte ut på tidningens hemsida. håll koll här eller på junis blogg istället.
ja. programmet. premiär nästa fredag alltså. tv4. titta då! direkt från malaysia!
3.9.09
2.9.09
"äntligen framme"
ja, det där med de ironiska "citat-tecknen" kanske kräver sin förklaring. men det tar vi sen.
vi har anlänt till den resort där vi ska bo i några dagar. efter en elva timmar lång flygresa. och en över fem timmar lång och snudd på outhärdlig bussresa med lasse kongos bror bakom ratten.
det är precis som i england här. de sitter på fel sida i fordonen och de kör på fel sida av vägen. det går hyfsat bra för alla är överens, det är så att säga vedertagen praxis. vänstertrafik kallas det visst.
men busschauffören var antingen suicidal eller så hade han ätit för många av sina favoritgodisar (bearded fruits, i små medicinburkar som man hittar på sjukhus) för han väjde krängde slirade sej fram på den smala vägen och vi mötte förmodligen etthundratjugotvå stora lastbilar fulla med stora gigantiska stockar från kapade träd på släp.
men nu sitter vi här. två timmar sömn senare. planen är nu bara att hålla sej vaken tills det skymmer. tydligen inget jobbande idag. kanske ett möte eller två.
alltså; incheckad på resorten och internet fungerar. då och då. bilder går inte att ladda upp för tillfället. men man kan nog inte begära allt för mycket.
varmt och fuktigt som i en suomi sauna är det.
i djungeln.
vi har anlänt till den resort där vi ska bo i några dagar. efter en elva timmar lång flygresa. och en över fem timmar lång och snudd på outhärdlig bussresa med lasse kongos bror bakom ratten.
det är precis som i england här. de sitter på fel sida i fordonen och de kör på fel sida av vägen. det går hyfsat bra för alla är överens, det är så att säga vedertagen praxis. vänstertrafik kallas det visst.
men busschauffören var antingen suicidal eller så hade han ätit för många av sina favoritgodisar (bearded fruits, i små medicinburkar som man hittar på sjukhus) för han väjde krängde slirade sej fram på den smala vägen och vi mötte förmodligen etthundratjugotvå stora lastbilar fulla med stora gigantiska stockar från kapade träd på släp.
men nu sitter vi här. två timmar sömn senare. planen är nu bara att hålla sej vaken tills det skymmer. tydligen inget jobbande idag. kanske ett möte eller två.
alltså; incheckad på resorten och internet fungerar. då och då. bilder går inte att ladda upp för tillfället. men man kan nog inte begära allt för mycket.
varmt och fuktigt som i en suomi sauna är det.
i djungeln.
1.9.09
sista augusti (kvällen innan avfärd)
det här såg man i tunnelbanan tidigare idag.
och allt är som packat och klart. nästan. slog personligt rekord. allt i väskan på mindre än en halvtimme. men nu funderar man nästan på att slita upp den igen och kolla så man inte glömt nåt väsentligt. så fort ska det ju nästan inte gå. äh. det orkar jag inte. det blev nog rätt.
en tredjedel av packningen är skor. tre par. ett till mej och två till kändisar. vet ej vem som ska ha dem. men det är roligt.
produktionsbolaget är schyssta, de bjuder på arlanda express och jag fick en stock snus minsann!
dotter juni sover. sista kvällen och natten och morgonen i sthlm och hemma på nästan en månad. känns vemodigt och bittert, självklart, familjen är ju kvar, men det är också roligt och spännande och resfebern har anlänt och fjärilarna virvlar runt i nån slags rumba.
imorrn arlanda och sen kuala lumpur. och sen transfer fyra timmar med buss. sen framme.
uppdaterar så fort det bara möjligt är.