oavsett vad

ja. dagen har varit lång. mycket väntan, strömavbrott, fukt, vattenpaus och sen stress och springa runt, men ingen åska och inget regn. det fick vi nog av igår och inatt. det small och dundrade och ljuset blev ljust som på dagen flera gånger i minuten. men jag sov. som en stock.

och imorse var vattnet i floden minst sju meter högre än vad det brukar. uppskattar undertecknad. som absolut inte är nån expert.

(det var oavsett vad dagens höjdpunkt. att efter skift gå genom en väldigt mörk regnskog på en liten stig som påminner om barndomens elljusspår för att komma ner till vattnet. checka ut. skriva i loggen. hoppa på den 15 meter långa, två meter breda, båten. ta på flytvästen. och sen bli varsamt utputtad av bryggmannen. ut i mörkret. höra motorn starta. känna den förföriska doften av bensin. och bara glida fram utan att se. det. var dagens höjdpunkt.)

ibland, utan förvarning, smäller det smällare lite här och var och man hoppar rätt upp. inga små doningar. låter som en mindre landmina. ekar mellan träd och berg. det är den muslimska delen av befolkningen som firar ramadan. då äter man bara en timme per dag. resten av tiden bygger vissa av dem tydligen bomber med krut och plåtrör eller pringles-burkar. inga konstigheter.

och indierna, som var här före oss, har åkt hem. de var glada. kan förstå dem. flera av dem har varit här i minst 70 dagar. vissa ännu längre. man kan vara glad.

men ändå.

på inspelningsplatsen har vi ingen som helst täckning på mobilerna. dels för att det är mitt ute i djungeln och dels för att det är praktiskt. men ändå jobbigt. snudd på psykiskt. för man skulle mer än gärna vilja kunna hålla kontakt. slänga iväg ett sms med en puss. för, oavsett vad, så är det hem tankarna går när man tänker.

jag lade fram ett förslag till både chefen och produktionsledningen om att jag kanske skulle kunna veckopendla. fick i uppgift att undersöka saken för att se om det var fysiskt möjligt. men efter noggrann efterforskning lades tankegångarna ner. skulle bara hinna hämta väskan på arlanda för att checka in och vända om igen. och då skulle jag ändå bli fyra timmar försenad till måndag. ja. just ja. vi jobbar ju helger också. glömde bort det.

det är fem dagar kvar till premiären. och jag vet vilka deltagarna är. ett skönt gäng. men jag har tystnadsplikt som värsta doktorn eller psykologen. alla i sverige får vackert vänta till på torsdag. men. det är värt det. det blir bra, en cool mix.

imorrn och tisdag blir två svettiga dagar för oss. men om vi sköter det bra och allt funkar är vi kanske helt lediga på onsdagen.

på ett sätt vill jag det. för då skulle man kunna glida omkring och filma lite här och var. så man kan visa hur det ser ut här. det är - oavsett vad - makalöst vackert på sina ställen.

men på ett sätt vill jag inte det. för det finns inte så särdeles mycket att göra. vid gynnsamma tillfällen tar det 10 minuter att logga in och kolla sin mail. och att skapa ett nytt blogg-inlägg ska vi nog bara inte prata om. inte så konstigt egentligen att det inte går att ladda upp bilder.

men det klart. regnskogen är faktiskt världens äldsta med över 130 miljarder år på nacken. det är nog inte okej att gräva ner bredbandskablage här.

med res för ev ändr

nä, det blev ingen flytt. jag och min rumskompis får bo kvar. än så länge. ett tag.

men vi har räknat och finulat på det och det blir nog bara bättre egentligen. känns som man sparar tid på det. framtiden får utvisa om det blir så.

igår var en spännande dag och framför allt kväll. idag var det hektiskt. har varit på området idag. där vi kommer jobba. sitta. svettas. och sett nästan allt. ställt upp bord och redigeringar och jagat spindlar och druckit vatten i mängder.

hade så gärna velat kunna lägga upp bilder. men internethelvetet vill ju inte. går inte ens maila dem. som tur är har man världens bästa dotterblogg att titta på.

efter ungefär 22 timmars konstant svettande är det kanske dags för en dusch.

ja. nu väntar dexter i rummet.

alamanda

rum 407. bara en sån sak.

men fortfarande inga bilder. det tar ju över huvud taget alldeles för lång tid att bara logga in på allt.

igår såg jag en apa! som en genetiskt manipulerad ekorre fast mycket större och längre framben.

har förmodligen åkt på nån slags ac-förkylning. nyser massor. kan iofs också bero på att vi har fukt och mögel i badrummet. eller att man frös som en liten gris i elva timmar på flygresan hit. det blir nog bättre.

maten är som det brukar. som i panama. kyckling och ris. i mängder. fast inga pancakes. ingen bläckfisk. än så länge. och ingen ost till frukosten. ibland inte ens bröd. magen krånglar. precis som det brukar vara i början.

men alla arbetskompisar verkar roliga. och imorrn kommer ännu fler.

vi ska göra nåt riktigt coolt!

internet dödar

ja. alla här på resorten lider av konstaterad it-stress. det trådlösa internetet är ungefär som ett modem. slår av. kopplar ner. utan förvarning. ungefär tre ggr i minuten. och att ladda upp bilder är bara att glömma. än så länge.

myrorna trivs på min rumskompis tandkrämstub och sängarna är i hårdaste laget. ungefär som en betongklump. fast jag klagar inte. jag sover nästan var som helst. och hur som helst.

men förmodligen ska vi flytta. fick vi veta. hoppas bara att routern är trevligare där.

än så länge är dagarna lite långa. förmodligen för att man inte kommit igång med produktionen. eller för att man är lite jetlaggad.

men idag kom det första jobbiga vädret. åska. regn. blixtar. men jag klagar inte. än. förmodligen skulle jag bli lite grinig om jag fick vatten i nya datorn.

fick just rapport via facebook att undertecknad fick en helsida i norran idag. göra reklam för programmet. bara en sån sak. men det löns inte att googla. dylika artiklar läggs nämligen inte ut på tidningens hemsida. håll koll här eller på junis blogg istället.

ja. programmet. premiär nästa fredag alltså. tv4. titta då! direkt från malaysia!

"äntligen framme"

ja, det där med de ironiska "citat-tecknen" kanske kräver sin förklaring. men det tar vi sen.

vi har anlänt till den resort där vi ska bo i några dagar. efter en elva timmar lång flygresa. och en över fem timmar lång och snudd på outhärdlig bussresa med lasse kongos bror bakom ratten.

det är precis som i england här. de sitter på fel sida i fordonen och de kör på fel sida av vägen. det går hyfsat bra för alla är överens, det är så att säga vedertagen praxis. vänstertrafik kallas det visst.

men busschauffören var antingen suicidal eller så hade han ätit för många av sina favoritgodisar (bearded fruits, i små medicinburkar som man hittar på sjukhus) för han väjde krängde slirade sej fram på den smala vägen och vi mötte förmodligen etthundratjugotvå stora lastbilar fulla med stora gigantiska stockar från kapade träd på släp.

men nu sitter vi här. två timmar sömn senare. planen är nu bara att hålla sej vaken tills det skymmer. tydligen inget jobbande idag. kanske ett möte eller två.

alltså; incheckad på resorten och internet fungerar. då och då. bilder går inte att ladda upp för tillfället. men man kan nog inte begära allt för mycket.

varmt och fuktigt som i en suomi sauna är det.

i djungeln.

sista augusti (kvällen innan avfärd)

det här såg man i tunnelbanan tidigare idag.

och allt är som packat och klart. nästan. slog personligt rekord. allt i väskan på mindre än en halvtimme. men nu funderar man nästan på att slita upp den igen och kolla så man inte glömt nåt väsentligt. så fort ska det ju nästan inte gå. äh. det orkar jag inte. det blev nog rätt.

en tredjedel av packningen är skor. tre par. ett till mej och två till kändisar. vet ej vem som ska ha dem. men det är roligt.

produktionsbolaget är schyssta, de bjuder på arlanda express och jag fick en stock snus minsann!

dotter juni sover. sista kvällen och natten och morgonen i sthlm och hemma på nästan en månad. känns vemodigt och bittert, självklart, familjen är ju kvar, men det är också roligt och spännande och resfebern har anlänt och fjärilarna virvlar runt i nån slags rumba.

imorrn arlanda och sen kuala lumpur. och sen transfer fyra timmar med buss. sen framme.

uppdaterar så fort det bara möjligt är.