nästa måndag

den här refrängen går på repeat i min hjärna. väldigt vackert. och dessutom snudd på olidligt angeläget.

redigering två

ja, det är här man sitter typ minst 12 timmar per dag. mitt i djunglen.

stolen luktar inte så gott, men det beror faktiskt än så länge bara på att den redan har använts av svettiga små indier i två månader innan vi kom. fatta hur länge de var här! hur stod de ut liksom? tre veckor är alldeles tillräckligt if you ask me.

tittarsiffrorna har svajat en del. i måndags 533 000 och igår 794 000. kan det bara hålla sej där eller t o m öka något är det fina fisken.

efter att bengt har lämnat djungeln så tycker jag att hovreportern eller bonden ska vinna. eller kanske trummisen.

för övrigt har jag just skypat med kärlek och dotter och känner mej hel igen för första gången på tre dagar.

det är så

shit, vilket grymt team vi är som nästan brinner upp varje dag för att fixa snyggt!

vi borde alla få nåt fint i julklapp!

sista

hej pappa!


gonatt pappa!

de här bilderna är från igår. den översta bilden togs precis i början av samtalet och den nedre togs, logiskt nog, i slutet. i mitten av samtalet pussade och kramade du datorn massor och pappa pussade glatt tillbaka.

men nu blir det inget mer skypande för dej. för det är inte snällt. när vi la på och sa gonatt så började du gråta och sen var du lessen och blev som sex månader igen och sov inte alls den natten.

du saknar pappa lite.

det. är. som. tortyr.

och imorrn kommer tittarsiffrorna.

nu börjar det!

skype är kung

och närhet är drottning. 40 minuter gick som fem.

trycksvärta

ja, alltså, när jag var uppe i skellefte och jobbade med dokumentärfilmen så fick norran nys om att jag skulle jobba i malaysia. anonymt tips, tydligen. skulle fortfarande vara kul att veta vem som skickade det där mailet till tidningen...

anyways, här är i alla fall bilderna som finns på junis blogg också.





just nu ööööser regnet verkligen ner. dags för middag. två dagar kvar till showtime.

alla måste titta!

mycket jobb liten verkstad

i djungeln kan man stöta på alla möjliga djur. den här kröp omkring utanför redigeringshuset.

oavsett vad

ja. dagen har varit lång. mycket väntan, strömavbrott, fukt, vattenpaus och sen stress och springa runt, men ingen åska och inget regn. det fick vi nog av igår och inatt. det small och dundrade och ljuset blev ljust som på dagen flera gånger i minuten. men jag sov. som en stock.

och imorse var vattnet i floden minst sju meter högre än vad det brukar. uppskattar undertecknad. som absolut inte är nån expert.

(det var oavsett vad dagens höjdpunkt. att efter skift gå genom en väldigt mörk regnskog på en liten stig som påminner om barndomens elljusspår för att komma ner till vattnet. checka ut. skriva i loggen. hoppa på den 15 meter långa, två meter breda, båten. ta på flytvästen. och sen bli varsamt utputtad av bryggmannen. ut i mörkret. höra motorn starta. känna den förföriska doften av bensin. och bara glida fram utan att se. det. var dagens höjdpunkt.)

ibland, utan förvarning, smäller det smällare lite här och var och man hoppar rätt upp. inga små doningar. låter som en mindre landmina. ekar mellan träd och berg. det är den muslimska delen av befolkningen som firar ramadan. då äter man bara en timme per dag. resten av tiden bygger vissa av dem tydligen bomber med krut och plåtrör eller pringles-burkar. inga konstigheter.

och indierna, som var här före oss, har åkt hem. de var glada. kan förstå dem. flera av dem har varit här i minst 70 dagar. vissa ännu längre. man kan vara glad.

men ändå.

på inspelningsplatsen har vi ingen som helst täckning på mobilerna. dels för att det är mitt ute i djungeln och dels för att det är praktiskt. men ändå jobbigt. snudd på psykiskt. för man skulle mer än gärna vilja kunna hålla kontakt. slänga iväg ett sms med en puss. för, oavsett vad, så är det hem tankarna går när man tänker.

jag lade fram ett förslag till både chefen och produktionsledningen om att jag kanske skulle kunna veckopendla. fick i uppgift att undersöka saken för att se om det var fysiskt möjligt. men efter noggrann efterforskning lades tankegångarna ner. skulle bara hinna hämta väskan på arlanda för att checka in och vända om igen. och då skulle jag ändå bli fyra timmar försenad till måndag. ja. just ja. vi jobbar ju helger också. glömde bort det.

det är fem dagar kvar till premiären. och jag vet vilka deltagarna är. ett skönt gäng. men jag har tystnadsplikt som värsta doktorn eller psykologen. alla i sverige får vackert vänta till på torsdag. men. det är värt det. det blir bra, en cool mix.

imorrn och tisdag blir två svettiga dagar för oss. men om vi sköter det bra och allt funkar är vi kanske helt lediga på onsdagen.

på ett sätt vill jag det. för då skulle man kunna glida omkring och filma lite här och var. så man kan visa hur det ser ut här. det är - oavsett vad - makalöst vackert på sina ställen.

men på ett sätt vill jag inte det. för det finns inte så särdeles mycket att göra. vid gynnsamma tillfällen tar det 10 minuter att logga in och kolla sin mail. och att skapa ett nytt blogg-inlägg ska vi nog bara inte prata om. inte så konstigt egentligen att det inte går att ladda upp bilder.

men det klart. regnskogen är faktiskt världens äldsta med över 130 miljarder år på nacken. det är nog inte okej att gräva ner bredbandskablage här.

med res för ev ändr

nä, det blev ingen flytt. jag och min rumskompis får bo kvar. än så länge. ett tag.

men vi har räknat och finulat på det och det blir nog bara bättre egentligen. känns som man sparar tid på det. framtiden får utvisa om det blir så.

igår var en spännande dag och framför allt kväll. idag var det hektiskt. har varit på området idag. där vi kommer jobba. sitta. svettas. och sett nästan allt. ställt upp bord och redigeringar och jagat spindlar och druckit vatten i mängder.

hade så gärna velat kunna lägga upp bilder. men internethelvetet vill ju inte. går inte ens maila dem. som tur är har man världens bästa dotterblogg att titta på.

efter ungefär 22 timmars konstant svettande är det kanske dags för en dusch.

ja. nu väntar dexter i rummet.